2026
Spelbord 1861
Ett examensprojekt jag gjorde på Älvsby folkhögskolas Möbellinje 2026.
Bordet är ett spelbord, ett sidobord som kan vikas ut till dubbel storlek och bli ett bord för fyra, perfekt till spelkvällen.
Jag har tyvärr ingen bild av bordet innan renovering men här är ett annat bord av samma typ.
Bordet förstoras med hjälp av en klurig mekanism där skivan sitter fast med en sprint i en tvärslå mellan sargarna och kan vridas 90 grader och vikas ut till dubbel storlek.
Ibland har den här typen av bord filtklädd spelyta eller en låda under bordskivan. 'Mitt' exemplar hade inga sådana extrafunktioner.
Bordets skivor var fanerade med Alm-faner. Tyvärr var den i ganska dåligt skick, särskilt ovansidan där mycket av orginalfaneren var lös eller trasig och kantlisten saknades till största del. Insidan av skivan, det som blir ovansida när bordet viks ut, var i bättre skick. All faner där satt kvar men ytbehandligen behövde göras om. Även sargarna hade Alm-faner men den hade också lossnat och saknades på stora områden. Benen var rangliga och hade slagit sig så att hela bordet såg lite Ko-bent ut.
På undersidan av skivan finns en signatur. Det är lite svårt att tyda men jag läser 'Brissanders Askersund 1861'. Om någon vet mer om Brissanders får ni gärna höra av er...
Hela bordet demonterades och varje bit utvärderades. Jag bestämde mig ganska snabbt för att sargarna och ovansidan av skivan måste faneras om, de var helt enkelt i för dåligt skick och för mycket av faneren saknades för att de skulle gå att behålla.
Jag började med sargarna. All faner togs bort och det visade sig då att kvisten som fanns i en av de korta delarna var enorm. Det är inte särskilt hållbart och biten var förmodligen hel bara tack vare att faneren på utsidan hålllit ihop den. Jag gjorde i alla fall en ny bit med samma träslag (gran), samma dimensioner och samma form och tjocklek på tapparna.
Sargarna hade tidigare bara varit fanerade på utsidan vilket inte är optimalt. Man brukar se till att allt fanerat eller skiktlimmat trä är liksidigt. Det vill säga att de har samma antal lager på båda sidorna av mittenämnet. Det minskar risken att ämnet slår sig och tappar formen. Jag valde därför att fanera båda sidorna istället.
Jag ville fortfarande använda almfaner, för att bevara bordets ursprungliga design, men för att spara på almen valde jag att använda mahogny på insidan av sargen.
Alm är ett mycket vackert träslag som förr ofta användes i möbeltillverkning men på grund av Almsjukan är trädet rödlistat och almvirke och faner av alm är idag inte så vanligt längre.
Läs mer om Almen på Skogskunskap.
Benen var svarvade i massiv alm och det enda jag gjorde med dem var att slipa dem trärena och limma ihop någon liten spricka. Att de slagit sig och var lite böjda nedtill går inte att göra så mycket åt utan jag ändrade bara lite på vinkeln upptill för att kompensera för kurvan nedtill, de är fortfarande lika krokiga. Men samtidigt ger det bordet lite karaktär och visar att det ju faktiskt är nästan 170 år gammalt.
På bilden ser ni majoriteten av sargen ihoppassad igen. Med ny almfaner på utsidan och mahognyfaner på insidan. Ni ser också tvärslån och hålet där bordsskivan fästs med sin sprint.
För att stötta benen lite extra och för att ge bordet mer funktion bestämde jag mig för att ge det en hylla. Så jag kontruerade ett kryss-stag av björklister mellan benen och sågade till en plywood till hylla. Men en plywood är tråkig så för att göra det lite intressantare fanerades den. Undersidan fick en enkel mahoghy men på ovansidan gjorde jag ett mönster av alm-faner i mitten och en kant av mahogny runt om. För lite extra kontrast fräste jag ett spår mellan de olika faneren och gjöt en rand av svartfärgad epoxy. Runt kanterna limmades lister av mahogny.
Nästa steg var att förbereda faneren till ovansidan. Jag upprepade mönstret med almfaner i mitten och mahogny runt kanten men för att utmana mig själv och ge bordet det lilla extra jag tyckte att det förtjänade fick det även en intarsia i form av magnolior i båda sidorna. I intarsian använde jag faner av mahogny, björk och ask. Alla bitar tejpas på plast för att inte flyttas när man limmar.
Vill ni se mer om hur jag gjorde intarsian finns det en film på FACEBOOK.
All gammal faner togs bort från bordsskivan och den slipades slät innan den nya faneren limmades på plats. När man tar bort faneren från ena sidan av en skiva är det stor risk att den slår sig vilket hände här. Direkt faneren var borta böjde sig skivan och jag fick skynda mig att dels spänna ner skivan mot en referensyta men också försöka limma fast faneren så snabbt som möjligt för att stabilisera skivan igen.
När faneren limmats fast på bordsskivan frästes spår för att gjuta epoxy även här. Då skivan fortfarande var lite böjd spände jag ner den mot referensskivan igen för att epoxyn skulle flyta ut jämnt. Epoxy avger giftiga ångor medan det härdar så det är viktigt att man håller till i ett välventilerat utrymme. Här har jag som tur är tillgång till ett dragskåp så jag gjöt epoxyn där.
Den svarta färgen kommer från att jag blandade epoxyn med kolpulver. Jag gjorde först tester och fann att när epoxyn färgades med färgpigment eller flytande färg sög färgen in i ändträet och gav mörka ränder in på faneren. Genom att istället använda kol som ger samma svarta färg men har så stora partiklar att det inte sugs in i ändträet kunde jag undvika detta.
Faneren på det som är ovansida när bordet viks ut var i relativt bra skick och jag ville gärna bevara det som gick av bordets originaldelar. I mitten av skivan hade tyvärr faneren slipats igenom vid någon tidigare slipning så istället för att försöka laga det bestämde jag mig för att göra något annat på skivan, det är ju ändå ett spelbord så ett schackbräde kändes lämpligt.
Jag stämde bort faneren i bordets mitt och gjorde i stället ett inlägg där. För att få lite mer kontrast än alm-mahogny och för att binda ihop insidan med ovansidans intarsia valde jag att kombinera mahogny och björk.
Slutligen limmades kantlister runt ytterkanten av alla skivorna och alla delar lackades med fyra lager silkematt golvlack innan den slutgiltiga monteringen.
Gångjärnen fälldes in bakom kantlisten och fästes med lim och träpluggar istället för skruv. Jag hade kunnat färga in dem och göra dem mindre synliga men jag tycker att kontrasten är fin och har inget emot att konstruktionen syns så de fick behålla sin ljusa färg.
För att göra det lättare att flytta bordet när man vill ändra från sidobord till spelbord, och för att minska risken att man lyfter bordet i skivan, valde jag att sätta hjul på bordet.
Här syns också kryss-staget som håller upp hyllan och mahognyn på hyllans undersida. Jag valde att betsa staget svart för att knyta ihop det med de svarta detaljerna på skivorna.
När alla delar började vara klara tyckte jag ändå att bordet saknade något. Så jag konstruerade en liten låda mellan sargen och tvärslån bordskivan fästs i. Man måste ju ha någonstans att förvara sina schackpjäser! Lådans delar kläddes med mahognyfaner och lackades innan de fästes i sargen.
På kanten upptill limmade jag fast en ullfilt för att dämpa ljud och skydda undersidan av skivan när bordet vrids runt och intarsian när bordet är utfällt.
Till sist sattes skivan på och låstes fast med sin sprint och i och med det var bordet färdigt.
Det här var ett väldigt roligt pojekt som har tagit otroligt många timmars arbete att slutföra. Det har också inneburit många disskussioner kring bevarande av det ursprungliga kontra renovering/restaurering och även reflektioner över möblers funktion och ändamålsenlighet.
I slutänden har nästan hela bordet fått nya ytskikt men det finns även delar där man ser ursprunget och där jag har gjort så lite som möjligt. Till exempel undersidan av den nedre bordsskivan där jag inte har rört ytan över huvud taget utan bara skyddat den genom att lacka den. Så där ser man fortfarande signaturen från tillverkaren och spåren av många års vridande av bordsskivan.
Bordet är fortfarande ko-bent och ingen yta är helt perfekt. Men det är också en del av charmen med gamla möbler!
